En tur med bilen?

Jag ser förvånansvärt många på stan som ännu inte bär vantar eller handskar. Själv har jag ibland skippat detta plagg helt enkelt därför att jag alltid tappar bort mina handskar, en rimlig men skrattretande anledning. Dessa schyssta lammnappa handskar hoppas jag dock få behålla, de kommer vara helt ovärdeliga om vintern blir som den förra. Dessutom är de väldigt snygga. Valet stod mellan svart, brunt och orange. Först var jag sugen på orange, men kände att det trots allt är ett vardagsplagg och att jag ändå inte har så mycket andra färger som skulle funka tillsammans med orange. Vi skyller på det iaf. ;)) Svart försöker jag undvika nuförtiden, köpte allt i svart när jag var yngre och det känns lite trist och tonårigt, (även om vissa saker alltid är snyggast i svart).
Så det fick blir brunt, tidlöst elegant!

Jag hittade min morfars gamla bilmössa i läder som matchar bra till, inte för att ni någonsin kommer få se mig i den ute på stan, önskar nästan jag hade modet dock, haha! Till detta en italiensk skjorta, slip' och en halsduk i skotsk ull. Det enda som saknas är en Bugatti med en snygg tjej i och en trevlig krog en bit utanför stan så är min lycka gjord!

De är de små detaljerna

De är de små detaljerna, det har man hört förut, och det kommer man få höra igen och igen. Den fortsatt usla fotokvalitén och i denna bild ljussättningen ger här intrycket att det rör sig om två olika kavajer, så är alltså inte fallet. Men den vänstra uppsättningen är ändå mörkare och den högra ljusare.

Att komponera färg kräver viss eftertanke, i slutändan är det förstås en smaksak. Jag har en grundprincip för att komponera färger som jag tror många skulle skriva upp på. Principen är enkel och kan beskrivas som; "matcha, bryt, matcha, bryt".

Att ha en enfärgad skjorta (ofta glansig) med en exakt matchande enfärgad slips är fantasilöst, trist och oftast smaklöst. Endast vid mer formella tillfällen kan det i något fall fungera men knappt ens då. Har man mönstrat eller olikfärgat tyg kan det se lite bättre ut, liksom om man har ett specifikt syfte med kläderna till exempel vid någon typ av yrkesutövning.

Istället tycker jag att man bör bryta av skjortans färg med en annan färg på slipsen. En röd slips mot en vit skjorta är väl kanske för många en typisk kombination, men den gör lätt att man ser ut som en politiker eller en nazist, eller båda delarna. Istället kan man köra med "matcha, bryt" principen. I exemplet ovan till vänster har jag en beigevit skjorta med svarta och gula streck. Om man utgår från det vita i skortan som grundfärg så bryts det av det svarta i strecken. De svarta strecken matchar sedan det svarta i slipovern, samt skärp och skor som ej syns här. Det blåa i slipsen bryter av mot den vita skjortan, men de vita strecken i slipsen matchar det vita i tyget och så vidare. Den dagen hade jag även blå strumpor för att slipsen skulle skicka en signal neråt och få en "färgträff" så att säga.

I den högra varianten matchar det rödbruna i slipsen både tunna rödbruna streck i skjortan samt det bruna i kavajen och det röda i tröjan. Det vita bryter av både i skjortan och i slipsen. Att "bryta", hoppas ni förstår vad jag menar, är väldigt viktigt för hur jag bygger upp min stil. Att vara totalmatchad ser nästan alltid ansträngt ut. Jag hade gärna haft ett par röda strumpor till detta, men de var på tvätt. Det kan helt klart bli snyggt med röda strumpor till den högra uppsättningen kläder, men det kan också vara en sån detalj som tar det hela over the top och jag tycker man som man kan unna sig en viss traditionell återhållsamhet ibland. Man får gå på känsla i sådana fall.